Akveduktrör
för vatten
Från vattenrika Norrland
till
Sydsverige
122 mil vattenrör
Kostar lite mindre än
Höghastighetståg
från Stockholm till Göteborg eller Malmö.
Avstånd från vattenrika Norrland till Sydsverige
Ca 120 mil
Stora Lule älv förenas med Lilla Lule älv, uppgår medelvattenföringen till 465 m3/s.
Romarna kunde bygga akvedukter för 2000 år sedan
Hur mycket vatten kunde de här akvedukterna transportera? Enormt mycket! Aqua Marcia, som nämndes tidigare, förde till exempel dagligen in omkring 190 000 kubikmeter vatten i Rom.
När vattnet med gravitationens hjälp nådde stadsområdena, fördes det till reservoarer, där det sedan förgrenades till andra reservoarer och vattenanläggningar.
När Roms vattensystem var som mest utvecklat beräknar man att varje invånare i staden kunde haft tillgång till mer än 1 000 liter vatten per dag.
Jag vill jämföra med Nord Streams Gas-rörledning från Ryssland till Tyskland.Som i stort sett är lika lång.
Den ryska gasledningen Nord Stream 2 som planeras att gå genom Östersjön har skapat många rubriker. Men vad är det egentligen och hur påverkar det Sverige?
Vad är Nord Stream?
Sedan 2012 finns det en naturgasledning, Nord Stream, som går genom Östersjön från Ryssland till Tyskland och som kan transportera 55 miljoner kubikmeter gas om året. Nu planeras en andre naturgasledning, Nord Stream 2, som består av ytterligare två ledningar som är tänkt att läggas parallellt med den tidigare gasledningen.
Nord Stream 2 som nu diskuteras är, 120 mil lång och ska öka kapaciteten från 55 miljarder till 110 miljarder kubikmeter gas. Ledningen planeras gå genom ryskt, finskt, svenskt, danskt och tyskt vatten och därför behövs ett godkännande från respektive stat.
Vem är det som äger Nord Stream?
Nord Stream ägs huvudsakligen av ett ryskt företag som heter Gazprom som utvinner och distribuerar naturgas. Gazprom i sin tur ägs av den ryska staten.
Vad kostar Nord Stream?
Åtta miljarder Euro beräknas den nya Nord Stream 2-ledningen kosta. Alltså ca 80 miljarder SV kr
När ska Nord Stream 2 vara klar?
Arbetet planeras vara klart 2019.
Höghastighetsjärnväg mellan Sveriges tre största städer.
Vad kostar det?
230 miljarder kronor –
Det är Trafikverkets nya beräkning av vad det skulle kosta att bygga en höghastighetsjärnväg mellan Sveriges tre största städer. Den nya beräknade kostnaden ligger därmed i den nedre delen av det spann på 190-320 miljarder, som Trafikverket tidigare beräknat.
– Dels vet vi nu mer om både sträckningen och antalet stationer, eftersom Sverigeförhandlingarna har kommit längre i sitt arbete, förklarar Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon de minskade utgifterna.
– Dessutom har vi granskat den tekniska standarden och undersökt var vi kan hitta lösningar med lägre kostnader.
Jämfört med den kostnadsberäkning som presenterades i december 2015, så har Trafikverket nu alltså lyckats pressa kostnaden för höghastighetsjärnvägen, till 230 miljarder, plus/minus 30 miljarder.
Betydligt mindre än de upp emot 320 miljarder som Trafikverkets förra beräkning visade, men fortfarande nästan 100 miljarder mer än de 140 miljarder som det pratades om när allianspartierna 2014 gav beskedet att också de var beredda att satsa på höghastighetsjärnväg.
Trafikverket har också på uppdrag av regeringen räknat på vad det skulle kosta att istället för att bygga ny höghastighetsjärnväg, rusta upp och bygga ut de befintliga stambanorna.
I dag gavs besked om att det skulle kosta 130 miljarder kronor, om man bygger för hastigheter upp till 250 kilometer i timmen.
Under våren har företrädare för flera riksdagspartier uttryckt tvivel om Sverige har råd med den stora investeringen som en ny höghastighetsjärnväg innebär.
Hur de olika alternativen nu ska värderas, utifrån de nya kostnadsberäkningar som presenterats i dag, det blir en fråga för politikerna, säger Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon:
– Vi vill inte ge ett besked i det här läget. Vi vill ge ett så bra underlag som möjligt, och sedan tycker vi att det är ett politiskt beslut hur man vill gå vidare.
Jag tycker det är bättre vi får vatten i Sydsverige.
Skrivet av Thore Hult
Jag uppgraderar detta till ett mycket billigt sätt,
jämförelse med vad forskare har tänkt eller skall göra med problemet i Arktis,
Läs här
Forskare vill frysa om Arktis med vattenpumpar
För att hejda den hotande smältningen av isen i Arktis har forskare formulerat en plan: tio miljoner pumpar ska ösa upp vatten på istäcket för att göra det tjockare.
3 mars 2017 av Karine Kirkebæk
Isnivån ska tillbaka till vad den var för cirka 15 år sedan.
Det är det ambitiösa målet för ett lika ambitiöst projekt.
Bakom projektet står en grupp forskare vid Arizona State University i USA. De har en – relativt – enkel plan för att lösa problemet med enorma mängder smältande is i Arktis.
Tio miljoner vattenpumpar
Enligt forskarna kan situationen tyglas för 500 miljarder dollar (4,5 biljoner kronor).
Pengarna ska gå till att tillverka tio miljoner vinddrivna pumpar, som ska transportera upp vatten till isens yta, där det kommer att frysa och göra istäcket tjockare.
För att konstruera pumparna behövs det 100 miljoner ton stål, och det kommer att ta cirka tio år. De många pumparna ska spridas ut över tio procent av Arktis.
Gör isen en meter tjockare
Enligt Steven Desch, en av forskarna bakom planen, ska pumparna kunna tillföra en extra meter is till den nuvarande isen i Arktis – som sällan är tjockare än 2–3 meter.
Tjockare is betyder is som ligger kvar längre.
”Vår enda strategi för närvarande tycks vara att säga åt människor att de ska sluta bränna fossila bränslen. Det är en god idé, men vi kommer att bli tvungna att göra mycket mer än så, om vi vill hindra isen i Arktis från att försvinna”, säger Densch till The Guardian.
Planen är inte finansierad och ska inte betraktas som den slutgiltiga lösningen på situationen – utan mer som ett konkret inlägg i debatten.
Viktigt
Jag vill visa den stora nyheten om Antarktis här.
Isen spricker
Chockbilder: Gigantiskt isberg lossnar från Antarktis
Det kan vara en fråga om dagar,
innan ett av världens största isberg bryts loss från havsisen utanför Antarktis. Denna skrämmande varning kommer från en grupp forskare som studerat nya satellitbilder.
Ett 300 meter tjockt istäcke håller på att knäckas och ge upphov till ett isberg stort som Öland och Gotland tillsammans i havet utanför västra Antarktis.
Så lyder den skrämmande varningen från en grupp amerikanska och brittiska forskare som studerat ett antal nya satellitbilder av en gigantisk spricka i den flera tusen år gamla isshelfen Larsen C.
Oroväckande nära att knäckas
Forskarna har hållit ett öga på sprickan i flera år, men under de senaste månaderna har dess utbredning över den uråldriga isshelfen gett upphov till djupare rynkade pannor än vanligt.
Kopierat av
Thore Hult
